Grundskola: Resa till Auschwitz

Bakgrund

Vi träffade en före detta elev som under sin första termin på gymnasiet hade gjort en toleransresa till Auschwitz. Vi tyckte att det lät intressant och hade med oss det som förslag till föräldrar och elever. Efter en del diskussioner med föräldrar om huruvida eleverna skulle vara mogna nog för en sådan resa redan i högstadieålder bestämde vi oss för att genomföra den. Resan blev ytterst lyckad och eleverna tyckte att den hade varit värd mycket, så när det i efterföljande klasser har dykt upp tankar om skolresa har vi varje gång gjort klart att det enbart var studieresor som var aktuella, och att en toleransresa till Auschwitz skulle kunna vara en intressant resa. Denna resa är en sådan och vi har goda erfarenheter av en tidigare resa.

Syfte

Syftet med såväl arbetsområdet såväl som besöket är att utifrån händelserna under Andra världskriget och förintelsen studera och diskutera människors sätt att behandla varandra, och hur lätt
hänt det är att hemska saker kan hända när gränserna sakta flyttas framåt.

Mål att sträva mot

I det här ämnesområdet är tanken att flera av de mål att sträva mot som finns angivna för ämnet SO i grundskolan ska komma att bli aktuella.

Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter
att eleven:

  • Undersöker och förstår samhälleliga samband och sammanhang i nutid och förfluten tid samt
    reflekterar över vad dessa kan innebära för framtiden.
  • Förstår centrala begrepp som gör det möjligt att på ett självständigt sätt söka, bilda och använda
    kunskap om samhällsfrågor.
  • Utvecklar en tilltro till sin egen förmåga att påverka och en vilja att hävda demokratiska värden
    samt blir förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i ett demokratiskt
    samhälle.
  • Förvärvar insikter om hur såväl naturgivna och materiella förutsättningar som centrala idéer och
    livsåskådningar format och formar samhällen.
  • Utvecklar förståelse av grundläggande existentiella och etiska synsätt och kan använda sin
    förståelse vid egna ställningstaganden.
  • Utvecklar respekt för andra människors ställningstaganden men uppmärksammar och tar avstånd
    från sådana som innebär förtryck och kränkningar.
  • Uvecklar förmåga att se konsekvenser av sina och andras ställningstaganden och handlingar.

(Ur Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier 2000, Skolverket.

Tidsperiod för projektet v.8-14 VT 20xx

Antal deltagare i projektet 34 st elever + 2 lärare + 6 medföljande föräldrar. Totalt 42

Verksamhet

Vi kommer inför resan att förbereda oss genom att under en sexveckorsperiod arbeta med "Andra Världskriget och Förintelsen" i svenska och SO. Arbetet har som huvudpunkt de brott som människor begår mot varandra i krigets namn och i krigets skydd. Arbetet varieras mellan bokläsning, filmtittande och genomgångar. De böcker som kommer att läsas är Lex "".om detta må ni berätta", "Bara dom inte dödar
mig" och tre essäer ur Peter Englunds essäsamling om 1900-talet "Brev från nollpunkten". I svenska kommer varje elev också att läsa en skönlitterär roman om Förintelsen. Där har eleverna möjligheten att
välja mellan att läsa Imre Kertesz "Mannen utan öde" och Primo Levis "Är detta en människa?" Dessutom kommer vi att titta på både spelfilm och dokumentärer och diskutera kriget och förintelsen ur olika aspekter.

Efter arbetsområdet följer vi upp det med att studera följderna av Andra Världskriget i ett område om efterkrigstiden.

Den information eleverna får i starten innehöll följande:

Innehåll Andra världskriget och Förintelsen år 9

Ämnesområden:

Teknikutveckling
Rasbiologi
Förintelsen
Historierevisionism

WWII

Aktiviteter:

Film
Diskussion
Föredrag
Redovisningsuppgift
Läsning

Böcker/texter:

Bara dom inte dödar mig
Om detta må ni berätta
Historieboken
Brev från nollpunkten
En dag med tre färger
På rundtur i labbet
När man kämpar mot vidunder

I slutet av arbetsområdet, efter vi hade varit i Auschwitz fick eleverna en slutuppgift som bestod av tre analyserande frågor.

Slutuppgift
Essäuppgift

Essäuppgifterna har bestått av tre värderingsfrågor som ska besvaras skriftligt:

Vem/vilka bär ansvaret för Förintelsen?
Jämför Dresdenbombningarna, atombomben och Förintelsen.
Vilket ansvar har forskaren för sina resultat?

Utöver detta får eleverna också dagen efter resan en uppgift som lyder:

Beskriv de upplevelser och tankegångar du har haft under arbetet med Andra Världskriget och Förintelsen, både under skoltid och i samband med besöket i Auschwitz.

Dessutom för vi en diskussion kring romanerna de läst i svenska och hur de bidrar till att skapa de bilder de har av situationen i och kring lägren.

Exempel på upplevelser och tankar kring tidigare arbete och besök

"Innan jag började med Andra världskriget och Förintelsen visste jag inte så mycket om det. Jag hade läst en del om Förintelsen i samband med arbetet om judendomen, men jag var då inte medveten om hur brutalt det egentligen var. Det känns overkligt att något som att Förintelsen verkligen ägt rum, att man har behandlat en grupp människor på det viset. Det känns också mycket avlägset att något liknande skulle inträffa igen.

Efter besöket i Auschwitz 1 och 2 har jag fått en klarare syn på om vad som faktiskt hände, men jag har fortfarande svårt att förstå hur människor har kunnat leva i sådana hemska förhållanden, och jag undrar fortfarande hur det känns och hur man kan acceptera det. Jag tror också att jag fått bättre insyn om detta med rasdiskriminering. Att varje människa har rätt att vara/leva hur hon vill. För en av mina första frågor var ju varför Förintelsen skedde?"

 

Så här uppfyller projektet stiftelsens ändamål och inriktning

Stiftelsen har två ändamål. Vår resa uppfyller främst det första. Samtidigt är hela grundtanken vilken det har redogjorts för tidigare i ansökan överensstämmande med stiftelsens inriktning. Vår resa är ett projekt i en skolas regi som syftar till att öka toleransen och förståelsen för människor i ett mångkulturellt samhälle.